PILOTPROJEKT PÅ UPPSALA AKADEMISKA SJUKHUS
1997 - 1998
Innehållsförteckning
1. Bakgrund
2. Syfte
3. Följande frågor är relevanta
4. Metod och material
4.A Urval + informanter
4.B Förberedande arbete
4.C Analys
5. Resultat
Delanalys 1 Immunförsvar
Delanalys 2 Blodcirkulation
Delanalys 3 Tumörtillväxt
Delanalys 4 Livskvalitet
Delanalys 5 Patienternas subjektiva upplevelser av healing
6. Diskussion
7. Acknowledgements
8. Litteraturförteckning
9. Noter
1. Bakgrund
I Sverige har alternativmedicinkommittén i statens offentliga utredning till Socialdepartementet (SOU 1989:60) konstaterat, att forskning inom alternativ medicin är angelägen. Denna utredning visar att en femtedel av Sveriges befolkning söker sig till alternativa behandlingsformer. En alternativ behandlingsform av många är så kallad healing.
Själva ordet healing kommer från det tyska ordet heil som betyder helhet. Healing anses vara en process för att få kroppen att använda sina egna läkande resurser och att återvända till ett tillstånd av helhet i kroppen: i känslor, psyke och själ. Healing kan beskrivas som:
The direct interaction between one individual, the healer, and a second, sick individual with the intention of bringing about an improvement or cure of the illness. Any healing effect results from the channelling of an, as yet unrecognised, energy through the healer to the patient.
(Hodges, R.D. & Scofield, A.M. 1995, s 203.)
Healing som komplement till traditionell medicinsk behandling förekommer sällan i Sverige. I England har däremot General Medical Council ändrat sin etiska regelbok så att läkare får rekommendera patienter att söka hjälp av t ex. healers. Även Department of Health har ändrat sina administrativa regler så att de tillåter general practitioners, motsvarande våra distriktsläkare, att anställa healers på sin praktik. I England finns 8000 registrerade healers som arbetar både innanför och utanför the National Health Service. Forskning om alternativ medicin pågår i bland annat England och USA (Bendor, D.J, 1993. Hodges, R.D. & Scofield, A.M, 1995.) Det finns däremot ingen motsvarande forskning om detta i Sverige. Därför behövs det studier i en svensk kontext där effekter och risker med att använda healing studeras närmare.
2. Syfte
Syfte med föreliggande pilotstudie är att studera och jämföra medicinska effekter samt livskvalitativa effekter hos patienter som får healing som komplement till den medicinska behandlingen med patienter som får enbart medicinsk behandling.
3. Följande frågor är relevanta
Kan man se några tendenser till skillnader immunförsvaret hos patienter som får healing jämfört med patienter som inte får healing?
Kan man se tendenser till att healing påverkar blodcirkulationen?
Kan man se några tendenser till skillnader i tumörväxten hos patienter som får healing jämfört med dem som inte får healing?
Kan man se några tendenser till skillnader i livskvalitet hos patienter som får healing jämfört med dem som inte får healing?
Vilka är patienternas subjektiva upplevelser av healing?
4. Metod och material
Under ett år har en pilotstudie (1) genomförts vid lungkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Syftet var att undersöka hur patienter med diagnos lungcancer påverkas av healing som komplement till traditionell medicinsk behandling.
Undersökningen genomfördes i följande steg:
4.A Urval + informanter
1. Nio patienter med diagnos lungcancer som skulle genomgå cytostatikabehandling vid lungklinikens utredningscentral valdes ut av en chefssjuksköterska. Fem patienter ingick i kontrollgruppen och fyra patienter i healinggruppen. Vid tiden för Pilotstudien fanns endast nio patienter att tillgå med diagnos lungcancer som behandlades poliklinisk med cytostatika. Dessa tillfrågades om möjlighet till medverkan fanns. Samtliga gav sitt samtycke.
Avgörande faktorer för vilka som utsågs till kontrollgrupp respektive experimentgrupp var bland annat: patients personliga åsikter/önskemål, patients avstånd mellan hem och sjukhus samt att påbörjan av healingbehandling skulle ske så nära påbörjan av cytostatikabehandling som möjligt.
2. De fem patienter som ingick i kontrollgruppen fick endast den medicinska behandlingen.
3. De fyra patienter som ingick i healinggruppen fick healing en gång i veckan utöver den medicinska behandlingen. Patienterna fick healing i ett rum i anslutning till lungkliniken. Healingbehandlingen utfördes genom handpåläggning på kroppen efter ett schematiskt mönster under c:a 30 min. Den specifika healingmetoden som har använts i detta projekt är Rindstam metoden. (3) Två patienter inkluderades från början och två senare under hösten.
4.B Förberedande arbete
1. Patienterna i kontrollgruppen fick en skriftlig redogörelse över livskvalitets-undersökningen.
2. Patienterna i healinggruppen fick skriftlig information om healingbehandling och skriftlig information om livskvalitetsundersökningen.
4.C Analys
Delstudie 1 Immunförsvaret:
För att studera immunförsvaret registrerades provsvar för hemoglobin, vita blodkroppar och trombocyter för alla patienter.
Delstudie 2 Blodcirkulation:
Två patienter fotograferades med en värmekamera, Thermovision 550, (utlånad från Agema) vid fyra tillfällen för att mäta effekten av healing på deras blodcirkulation. Agema har installerat och instruerat om kameran, bearbetat resultatet och lämnat de färgbilder som finns i figur 1 till 4.
Delstudie 3 Tumörtillväxt:
Röntgenläkares bedömning av röntgenbilder genomlästes.
Delstudie 4 Livskvalitet:
Alla patienter ombads att fylla i en livskvalitetsenkät, EORTC-QLQ-C30, tre gånger; före påbörjad behandling, efter 6 veckors behandling samt efter avslutad behandling.
EORTC-QLQ-C30 är en enkät som används för att få en uppfattning om patientens livssituation, allmän hälsostatus och förekomsten av symtom. Fem funktioner mäts i enkäten. Dessa är:
Fysiska funktioner; avser aktivitetsnivå.
Rollfunktion; avser roll i arbetsliv och privat.
Emotionella funktioner; avser vårt psykiska tillstånd.
Kognitiva funktioner; avser koncentration och minne.
Sociala funktioner; avser reflektioner i det sociala livet och familjelivet.
Delstudie 5 Patienternas subjektiva upplevelser av healing:
Noteringar från samtal med patienterna sammanställdes.
5. Resultat
Av patienterna i kontrollgruppen var tre kvinnor och två män med en genomsnittsålder av 70 år (59 till 78 år). I healinggruppen var tre män och en kvinna med en genomsnittsålder på 66 år (64 till 70 år).
Delanalys 1 Immunförsvar:
Cytostatikabehandling påverkar benmärgen som bildar nya blodkroppar. Intensiv cytostatikabehandling påverkar den normala återväxten av röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter. För att testa om healingbehandlingen påverkar immunförsvaret registreras nivån av vita blodkroppar. Även hemoglobin och trombocyter registrerades. Registrering av blodproverna har varit begränsad och det finns för få patienter för att se någon gruppskillnad. Det resultat som fås vid en jämförelse patient för patient visar på likartade kurvor av återväxt. Febertoppar registrerades i patientjournalen för två patienter i kontrollgruppen och en patient i healinggruppen.
Delanalys 2 Blodcirkulation:
Patienterna i healinggruppen upplevde en värmekänsla och utstrålning av värme i kroppen under healingbehandlingen. För att mäta om det fanns en faktisk värmeökning i huden togs det bilder med en värmekamera före påbörjad healingbehandling samt 30 minuter efter avslutad healingbehandling. Patienterna satt avklädda under väntetiden. Dessa bilder visas i figur 1 till 4:
Figur 1 Patient A. Värmekamerabild före healingbehandling. Temp: min. 32.6º C Max 33.9º C
Figur 2 Patient A. Värmekamerabild 30 minuter efter healingbehandlingen. Temp: Min 34º C Max 35º C
På värmekamerabilden anges den lägst och den högst uppmätta temperaturen på huden. Den lägst uppmätta temperaturen har efter healingbehandlingen ökat med 1.4 grader och den högst uppmätta temperaturen har ökat med 1.1 grader. (Celsius)
Figur 3 Patient B. Värmekamerabild före healingbehandling. Temp: Min 32.2º C Max 34.7
Figur 4 Patient B. Värmekamerabild 30 minuter efter healingbehandlingen. Temp: Min 33.6º C
Max 36.0º C
Den lägst uppmätta temperaturen har efter healingbehandlingen ökat med 1.4 grader och den högst uppmätta temperaturen med 1.3 grader. (Celsius)
Delanalys 3 Tumörtillväxt:
Kontrollgruppen.
Resultat av röntgen finns dokumenterad för fyra av patienterna i kontrollgruppen. I två av fallen blev tumören eller metastaserna mindre under cytostatikabehandlingen. För alla fyra patienter visade röntgen tillväxt av tumören efter avslutad cytostatikabehandling.
Healinggruppen.
I healinggruppen fanns det en patient där metastasen (infiltratet) försvann helt. Detta efter både cytostatikabehandling, strålbehandling och healingbehandling. Han fick dock metastaser i hjärnan som opererades men som fanns kvar vid hans död. På obduktionen upptäcktes en suspekt primär tumör i pankreas som tidigare var okänd. En annan patient i denna grupp hade multipla metastaser i bägge lungorna som länge var oförändrade och i december var ”möjligen antytt större än i juni”. I mars 98 var metastaserna fortfarande oförändrade. Den tredje patienten var tidigare opererad för sin tumör, dock ej radikalt. Hos denna patient upptäcktes ett suspekt recidiv i maj 98. Healingbehandling pågick från oktober 97 till januari 98 för denna patient. Det fanns ingen säker regress på röntgenbilden för den fjärde patienten.
Delanalys 4 Livskvalitet:
EORTC QLQ-C30 är ett instrument som används inom cancerforskningen för att mäta livskvalitet. Vi valde detta eftersom det har använts tidigare i Sverige på patienter med diagnos lungcancer under cytostatikabehandling. Patienterna fyllde i enkäten innan behandlingen påbörjades, under behandlingens gång samt efter avslutad behandling. Cytostatikabehandlingen började tidigare än healingbehandlingen hos tre av fyra patienter i healinggruppen.
Alla patienter svarade på enkät ett. En patient från kontrollgruppen svarade ej på enkät två och tre. En patient från healinggruppen svarade ej på enkät tre. Den patient från healinggruppen som ej svarade på enkät tre avled innan studien avslutades. Dessa två patienter räknas som bortfall i statistiken.
Figur 5 Funktionsnivå före cytostatikabehandling. Högre värden representerar högre fungerande nivåer i vardagssituationer.
Förmågan till funktion i olika livssituationer ter sig likartat i tre av funktionerna. De mest framträdande skillnaderna är i rollfunktion där patienterna i healinggruppen har ett högre värde, samt i kognitiv funktion där situationen är den omvända dvs patienterna i kontroll-gruppen har högre värden.
Figur 6 Funktionsnivå under pågående cytostatikabehandling.
Patienterna i kontrollgruppen har en klar ökning i rollfunktion. Liten ökning i fysisk, kognitiv och socialfunktion samt en liten minskning i psykisk funktion. Patienterna i healinggruppen visar en klar ökning i fysisk, kognitiv och social funktion och liten ökning i roll och psykisk funktion. I figuren presenteras värden i enheter. Omräknat, ger dessa värden en förbättring i genomsnitt motsvarande 18% i kontrollgruppen och 41.4% i healinggruppen.
Figur 7 Funktionsnivå efter avslutad cytostatikabehandling.
Patienterna i kontrollgruppen minskar sin nivå i alla funktioner utom rollfunktionen som förblir på samma nivå efter cytostatikabehandling som den var före behandlingens början. Patienterna i healinggruppen ökar sin nivå i alla funktioner utom rollfunktionen som förblir på samma nivå efter cytostatikabehandling som den var före behandlingens början. Omräknat från enheter har patienterna i kontrollgruppen i genomsnitt 29.4% lägre värden efter behandlingen medan patienterna i healinggruppen i genomsnitt har 24.4% högre värden.
Figur 8 Genomsnitts värden på funktionsskalan. Högre värden representerar högre fungerande nivåer i vardagssituationer.
När man jämför genomsnittsvärden från alla tre enkäter skattar sig patienterna i healing gruppen lägre än patienterna i kontroll gruppen före påbörjat behandling. Efter sex veckors behandling med cytostatika och healing skattar patienterna i healinggruppen sig något högre än patienter i kontroll gruppen. Efter avslutad cytostatikabehandling har patienterna i healing gruppen skattat sig betydligt högre på funktionsskalan.
Figur 9 Allmänt hälsotillstånd. Högre värden representerar bättre livskvalitet.
Figur 9 visar allmänt hälsotillstånd för patienterna före, under och efter cytostatika- och healingbehandlingen. Patienterna i healinggruppen har 10 enheter lägre värden än patienterna i kontrollgruppen innan påbörjad behandling, cirka 8 enheter högre värden under behandlingen och cirka 31 enheter högre värden efter avslutad behandling.
Symtom som trötthet, smärta, tung andning, sömnrubbningar, minskad aptit och problem med finanserna förekommer ofta för patienter med cancer. Cytostatikabehandling är förenad med biverkningar som illamående, minskad aptit, obstipation och/eller diarré. Förekomsten av symtomen jämfördes mellan grupperna.
Figur 10 Symtom före cytostatikabehandling. (Där stapel saknas finns inga symtom rapporterade)
Patienterna i healinggruppen upplever fler symtom än patienterna i kontrollgruppen. Framförallt symtom som smärta, tung andning, sömnrubbningar, minskad aptit och diarré, men även trötthet. I kontrollgruppen är det endast symtom som förstoppning, illamående och i mindre utsträckning finansiella problem som har högre frekvens än i healinggruppen.
Figur 11 Symtom under pågående cytostatikabehandling. (Där stapel saknas finns inga symtom rapporterade)
I kontrollgruppen har symtom som förstoppning och sömnrubbningar försvunnit helt. Däremot har frekvensen av smärtor klart ökat medan övriga symtom visar på mindre förändring. I healinggruppen har symtom som smärta, tung andning, minskad aptit och även trötthet klart minskad frekvens. Dessutom registreras en liten förekomst av förstoppning. Övriga syntom har mindre förändringar.
Figur 12 Symptom efter avslutad cytostatikabehandling. (Där stapel saknas finns inga symtom rapporterade)
I kontrollgruppen syns en klar ökning av symtom som tung andning, trötthet och minskad aptit. Symtom som sömnrubbningar och förstoppning har tillkommit. Övriga symtom visar på mindre förändringar. I healinggruppen har symtom som illamående, sömnrubbningar, minskad aptit, förstoppning och diarré försvunnit helt. Smärtsymtom finns endast i liten frekvens. Övriga symtom visar på mindre förändringar. Patienterna i healinggruppen visar inte de vanliga biverkningarna av cytostatika som illamående, minskad aptit, diarré och förstoppning.
Figur 13 Genomsnitts värden på symtomskalan. Högre värden representerar högre frekvens av symtom.
Före påbörjad behandling upplever patienterna i healinggruppen fler symtom än patienterna i kontrollgruppen. Efter avslutad cytostatika behandling visar patienterna i healing gruppen färre symtom än patienterna i kontrollgruppen.
Delanalys 5 Patienternas subjektiva upplevelser av healing:
Alla patienter upplevde en utstrålning av värme i kroppen under behandlingen. De upplevde avslappning och en patient hamnade i ett djupt tillstånd av avslappning och kände sig lätt i kroppen. En annan kände sig lätt i kroppen, ”värme som kommer inifrån och ut” och ett välbehag. Han kände att det ”strömmar i kroppen”. En tredje kände en stark värme som strömmade ända ner till fötterna under behandlingen. Hos alla patienter fick urinen en mörkare färg och starkare lukt efter de första healingbehandlingarna trots att de upplevde att de behövde kissa oftare och att urinmängden ökade. De uppmanades att dricka mycket efter varje behandling. Alla patienter märkte en bestående värme i kroppen. En patient kunde ta bort sitt tjocka täcke på nätterna och sov med endast ett påslakan. En annan som frös om fötterna och upplevde obehagliga stickningar ”fötterna fanns inte som en del av kroppen” innan han började med healingbehandling, slutade använda tjocka strumpor och fick tillbaka sina normala känslor i fötterna. I ett fall upplevde patienten en påtagligt förbättrad kondition med mer ork och mindre yrsel. Från att ha varit beroende av gångstöd från sin fru kunde han spela en 9-håls golfrunda efter 2 månaders behandling med cytostatika och healing. Tre av patienterna som hade haft dålig sömn började sova bättre. En patient som hade svårigheter att dricka och äta fick tillbaka sin aptit och drack normalt under pågående cytostatika- och healingbehandling.
6. Diskussion
Immunförsvarsstudien var för begränsad för att visa effekter på skillnader i immunförsvar. Det var för få personer för att vidare analysera resultatet. Tidigare studier (Krieger, D. 1975. Wetzel, W. 1989.) har visat att hemoglobin stabiliseras efter healing. I en framtida undersökning skulle man kunna mäta frekvensen av febertoppar och sepsis episoder.
Analysen av värmekamerabilderna visar att blodcirkulationen i huden påverkas under healing. Patienternas subjektiva upplevelser av ökad värmeutstrålning och allmän ökad värme i kroppen stämmer överens med den påvisade ökningen i hudtemperaturen med hjälp av värmekamera. I de fall vi har studerat är skillnaden stor beträffande hudtemperaturen före och efter healing.
Patienterna rapporterar att urinen får en mörkare färg och är rikligare efter healingbehandling. En förklaring till detta skulle kunna vara att kroppen rensar ut slaggprodukter och att blodcirkulationen till njurarna ökar. Det kan vara av värde att gå vidare med att studera innehållet i urinen och jämföra det med en kontrollgrupp i en senare studie.
Det kan också vara av värde med en mer omfattande studie av healingens effekter på blodcirkulationen. Ett tänkbart området för en sådan studie är läkningen av bensår, där blodcirkulationen, med dess syre och näringstillförsel, är av stor betydelse.
Även om materialet i denna pilotundersökning är litet finns det anledning att studera röntgenresultat i en större grupp. I icke småcellig lungcancer får man en respons (förminskning av tumören) med cirka 30% efter cytostatikabehandling. (2)
För en patient i healinggruppen försvann tumören helt. Det finns en viss tendens till att röntgenbilden visar mindre tillväxt av tumören i healinggruppen och detta bör undersökas vidare.
Livskvalitetsundersökningen har visat på tendenser till skillnad mellan de två grupperna. Patienterna i healinggruppen har i alla avseenden mått bättre efter avslutad cytostatika-behandling än patienterna i kontrollgruppen. Patienterna i healinggruppen har fått upp till en timmes mer omvårdnad per vecka än de i kontrollgruppen och detta kan möjligen påverka resultatet i enkäten. Grupperna är små och individuella skillnader kan också påverka resultatet. Mot bakgrund av detta resultat finns det anledning att undersöka hur livskvaliteten påverkas i en större grupp.
I en senare undersökning kan man titta på skillnaden i antal sjukhusbesök utöver besök för behandling. Bättre livskvalitet kan eventuellt leda till färre sjukhusbesök och minskade kostnader för sjukvården.
Generella slutsatser är svårt att dra ur detta material. För att få en bättre grund för det krävs en mer omfattande studie. Det verkar dock inte finnas några påtagligt negativa effekter av healing. Fortsatt forskning och behandling med fler patienter i en mer omfattande studie skulle kunna struktureras med healing som komplement under hela cytostatikabehandlingen och 6 månader efter.
Vidare forskning inom bensårsbehandling kan ge mera information om effekten av healing på blodcirkulation i huden.
7. Acknowledgements
Vi tackar Gunilla Högman, vårdavdelningschef, Thoraxkliniken, för ekonomisk bidrag ur fondmedel avsedda för utveckling av cancervården.
Vi tackar även Agema för utlåning av värmekameran samt för framkallning av bilderna.
8. Litteraturförteckning
1. SOU 1989:60, Socialdepartementet, Stockholm.
2. Benor, D.J., Healing Research: Holistic Energy Medicine
and Spirituality, Vol 1, Research in healing. Deddington,
Oxon: Healing Editions Ltd, 1993.
3. Hodges, R.D. & Scofield, A.M., Is spiritual healing a valid
and effective therapy? Journal of the Royal Society of
Medicine, Vol 88 April, 1995.
4. Krieger, D., Therapeutic touch: The imprimatur of
nursing, American Journal of Nursing, 1975.
5. Wetzel, W., Reiki healing: a physiologic perspective,
Journal of Holistic Nursing, 1989.
9. Noter
1. Pilotstudien genomfördes under tiden Mars-97 till och
med Feb-98. Ansvarig för den medicinska behandlingen
var Dr. Henrik Riska, chefsöverläkare, lungkliniken.
Ansvarig för utval av patienter var Helene Wallstedt,
chefssjuksköterska, lungkliniken i samråd med
Dr. Henrik Riska.
Healingbehandling har utförts av Lilian Rindstam,
ordförande i Svenska Healingförbundet och Marion
Schoormans. Ansvarig för koordinering och
sammanställande av rapport var Beth Hammarström,
sjuksköterska. Analys av EORTC-QLQ-C30 och
vetenskaplig granskning har skett av Eva Berglund,
forsknings och utvecklings handledare.
2. Riska, H., Muntlig referens, Oktober, 1998.
3. Rindstam, L., Muntlig referens, oktober, 1998.
